Denna förstudie utreder om en solcellsanläggning kan vara ett alternativ för Wången både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Wången är ett nationellt utbildnings- och utvecklingscentrum för hästsport beläget i Jämtlands län. Principen för hur solceller fungerar och grundläggande faktorer som påverkar solcellers elproduktion beskrivs. Förstudien beskriver även översiktligt vilka in- och utflöden av materia och energi som solceller orsakar under deras livscykel. Förstudien dimensionerar och beräknar den förväntade elproduktionen för tre olika takplaceringar på Wången med tre olika monteringslösningar. Elproduktion beräknas i datorprogrammet PVGIS och jämförs med Wångens elförbrukning.

Detta examensarbete vänder sig till personer som är intresserade att använda nya miljövänligametoderna för elproduktion eller personer som redan använder små vindkraftverk ochsolpaneler med behovet av en extra energikälla i små stugor eller avlägsna platser där tillgångentill elnät är omöjligt. Syften i detta arbete är först och främst att bygga ett system förelproduktion med hjälp av en cykel. Sedan bestämma mängden av elektrisk energi en personkan alstra med systemet. Slutligen svara om detta system skulle kunna använda som ettstödsystem för elproduktion i småskalighet.Den första målsättningen är att utforma ett system med användning av kraftelektronik där denkraften som genereras matar lasterna. Den mekaniska delen kommer att konstrueras som en delav energikällan, därefter kommer det att utformas en kontroll för att styra effekten viaelektroniska komponenter, de elektriska belastningarna matas av systemet, kommer attsimuleras.

SammanfattningI ett kraftvärmeverk binds en stor del energi i de varma rökgaserna. Genom att installera rökgaskondensering kan energi från röken tillvaratas. På kraftvärmeverket Skogsbacka i Lycksele har man tittat på möjligheterna att installera rökgaskondensering. Detta arbete syftar till att ta reda på om och vid vilka förutsättningar det skulle vara lönsamt för Skogsbacka att också investera i utrustning för elproduktion vid låggradig värme, för att på så sätt använda energin från rökgaskondenseringen. Idag finns flera tillverkare som erbjuder fristående aggregat som kan utvinna el vid låga temperaturer.

Vid industriell produktion så uppstår värme vilken inte till fullo kan utnyttjas varför en viss mängd värme blir kvar som restvärme. Företagen inom industrin strävar efter att minska eller ytterligare utnyttja restvärmen och den energin som denna innehåller. Idag är det vanligaste användningsområdet i Sverige för restvärme från industrin att denna används i närliggande fjärrvärmenät. Ibland finns inte denna möjlighet eller är begränsad i sin omfattning. Ett alternativ för svensk industri skulle kunna vara att producera elektricitet av denna restvärme.Denna rapport är ett examensarbete för KTH i samarbete med företaget Climeon.

Klimathotet gör att energiproduktionen på vår jord behöver bli mer miljövänlig. En förnyelsebar energikälla som har en stor outnyttjad potential är solenergi. Elproduktion från solceller ökar snabbt men kan användas i betydligt högre utsträckning än idag, även i Sverige. I denna uppsats har syftet varit att studera hur de tre faktorerna solceller som produkt, potentiella kunder på marknaden och politisk styrning kan interagera och påverka den svenska solcellsmarknaden. Studien baseras främst på intervjuer som har genomförts med ett flertal aktörer på den svenska solcellsmarknaden.

Denna rapport är en litteratur- och källstudie med syfte att utforska den svenska förnybara elens utveckling. Förnybar energi är idag viktigt i samhället då den genererar den el som vi är i behov av, utan att påverka miljön i lika stor omfattning som tidigare energislag. Målet var att efter genomfört arbete, ha svar på hur Sveriges elmix ser ut och eventuellt kunna svara på hur den kan se ut till nästa generation. Vilka tekniska lösningar som används idag för respektive kraftslag är något som återges i rapporten.Alla kraftslag påverkar miljön på något vis. Rapporten beskriver dessa miljöpåverkan med hjälp av livscykelanalyser som pekar på var i produktions- och driftprocessen som den största påverkan sker.

Potentialen för nyttiggörandet av spillvärme hos två metallindustrier utvärderas. Det ena företaget härdar stål med vatten och det andra gjuter aluminiumtackor i vattenbad och sprayar även vatten som bildar fuktig luft. Vattnet, ej det sprayade, kyls sedan i kyltorn för att kunna återanvändas i processerna.Sankey-diagram för båda företagen presenteras för att tydligt presentera energiflödena i processerna. Värmeåtervinningsförslag presenteras med gasolkostnadsbesparings exempel. Investeringskostnader och återbetalningstider har ej utvärderats.Teoridelen och metoden är användbar för den som vill utvärdera potentialen för värmeåtervinning hos industrier som använder vatten i olika typer av kylprocesser.

Stockholm har inför 2050 satt upp ett mål om att bli koldioxidfritt. I strävan mot detta söker man utvinna energi med förnybara metoder och ett alternativ för elproduktion inom stadskärnan skulle kunna vara solceller. Solceller är en teknik som genom sammanfogande av halvledarmaterial och den fotoelektrisk effekt genererar el ur solinstrålning.Avhandlingen studerar dagens solceller, med verkningsgrader uppemot 20 % och deras potential att täcka den mindre del av Stockholms elbehov som idag härstammar från fossila bränslen. Genom att se till en uppskattad befintlig takyta i Stockholms kommun och jämföra den med ytan som baserat på solcellernas potential behövs för att täcka behovet, konstateras att endast en liten del av detta kommer kunna täckas. För att solceller skall vara aktuella inom storskalig elproduktion, krävs att de är ekonomiskt lönsamma och att det i dagens läge är praktiskt genomförbart att montera dem inom stadskärnan.

Under de senaste årtiondena har efterfrågan av pellets ökat. Produktion av pellets är en energikrävande process där torkning av sågspån är den del som kräver mest energi. Därför behövs, av ekonomiska och miljömässiga skäl, att energieffektiva lösningar skapas. I denna rapport studeras en möjlig effektiviserad energianvändning genom att ett befintligt värmekraftverk integreras med en anläggning för produktion av pellets. Värme till torkningen av sågspån tas i form av ånga och rökgaser ifrån Åmotfors energis värmekraftverk.

Under de senaste årtiondena har efterfrågan av pellets ökat. Produktion av pellets är en energikrävande process där torkning av sågspån är den del som kräver mest energi. Därför behövs, av ekonomiska och miljömässiga skäl, att energieffektiva lösningar skapas. I denna rapport studeras en möjlig effektiviserad energianvändning genom att ett befintligt värmekraftverk integreras med en anläggning för produktion av pellets. Värme till torkningen av sågspån tas i form av ånga och rökgaser ifrån Åmotfors energis värmekraftverk.

Att vi behöver göra något åt rådande miljösituationen är det få som tvekar på. Elbilar kommer mer och mer som ett alternativ till de konventionella fordonen och det satsas mycket på förnybara energikällor.Med en introduktion av elbilar i samhället kommer behovet av elenergi att öka. Inledningsvis kommer elbehovet endast påvekas marginellt och genom att ladda under nattetid när elkonsumtionen är låg kommer nuvarande produktion att räcka ända fram till att hälften av vår fordonsflotta är elektrifierad. När sedan antalet bilar ökar ytterligare krävs en förändring för att klara av det ökade behovet av elenergi. Med den potential våra förnybara energikällor har så visar denna rapport att det kommer klaras av gott och väl.

I en tid med allt mer påtagliga miljöhot, ökande CO2-utsläpp och stigande efterfrågan på el är det viktigt att utvecklingen av billig och effektiv förnyelsebar energi fortsätter runt om i världen för att kunna konkurrera mot billigare, icke förnyelsebara, energikällor. Ett steg i detta är att utveckla och effektivisera solkraft till den nivån att länder och företag väljer att investera i solkraft. Mer konkret kan det ske igenom utveckling av nya, mer effektiva, solcellsmoduler.I denna studie ska en ny typ av solcellsmodul, SmartPlus ? utvecklat av Innotech Solar, jämföras mot deras standardmodul EcoPlus för att undersöka om den nya modulen kan bidra till högre andel solkraftsgenererad el i Sverige och där med minska CO2-utsläppen. Den nya solcellsmodulen är framtagen för att bättre kunna hantera och ta tillvara på solinstrålningen om en del av modulen utsätts för skugga, därför kommer studien simulera de båda moduler i en solpark där det sker intern skuggning mellan modulraderna.

Uppsatsen behandlar de svenska vindkraftsproducenternas uppfattning beträffande de två olika stödsystemen miljöbonus och elcertifikat som tillämpas i Sverige under år 2004. Uppsatsens syfte är att jämföra förmågan att stimulera till teknisk utveckling hos de två olika stödsystemen miljöbonus och elcertifikat. Vi ämnade undersöka vilka uppfattningar de olika svenska elproducenterna har beträffande de olika systemens kapacitet att stimulera till nyinvesteringar i förnybar elproduktion med vindkraft och vilka incitament de olika stödsystemen ger de enskilda vindkraftsproducenterna att reducera kostnader och priser. Teknisk inlärning och osäkerhet påverkar de olika systemens kapacitet att skapa elproduktion med förnybara energikällor. Konkurrensintensiteten påverkar de olika systemens incitament att reducera kostnader och priser.

Uppsala kommun har beslutat att bebygga området Östra Sala backe, beläget mellan Gränby i norr och Boländerna och Fyrislund i söder. Markanvisning har givits byggherrar för första etappen och byggandet beräknas starta 2013. Området är tänkt att ha en hållbarhetsprofil. Detta arbete undersöker delar av den framtida energianvändningen med utgångspunkt från första etappens planerade byggnader. Huvudfrågorna för arbetet har varit följande:Går det ur lågtempererad fjärrvärme att utvinna tillräckligt med energi för att täcka värmebehovet med ett luftburet system? Vilka alternativ finns avseende utvinning av förnybar energi integrerat i byggnader och hur utnyttjas dessa mest effektivt? Examensarbetet är utfört i samråd med Arne Roos och Magnus Åberg vid Institutionen för teknikvetenskaper, Fasta tillståndets fysik, Uppsala universitet.Examensarbetet innehåller en bakgrundsbeskrivning, beräkning av temperatur hos tilluft vid luftburen uppvärmning och elproduktion hos småskaliga vindkraftverk, och simuleringar av dels luftburen uppvärmning med olika fjärrvärmetemperaturer och dels byggnader med solfångare och solceller.Beräkningarna visade att flödet, som blir högre för större byggnader, hade stor inverkan på vilken temperatur tilluften behövdes värmas till.

Den omfattande miljöpåverkan som elproduktion bidrar till, har lett till starka påtryckningarfrån beslutsfattare organisationer och allmänhet att successivt övergå till förnybaraenergikällor vid produktion av el. Ett koncept som på senare år fått allt mer uppmärksamhet iSverige är att elanvändarna utöver att energieffektivisera och handla grön el deltar i dennaomställning genom att själva småskaligt producera förnybar el. Småskalig elproduktion i formav sol- och vindkraft har dock haft svårt att etablera sig på elmarknaden på grund av ettstorskaligt produktionssystem med få och stora aktörer. Detta gör att småskaligtegenproducerad el, som innebär en ny marknadsstruktur, uppfattas som en innovation av bådeenergibolag och elanvändare. Vid anammandet av en innovation är användarens attityd tillinnovationen helt avgörande, vilket innebär att elanvändarnas attityd till småskaligegenproducerad el spelar en central roll i den framtida spridningen av konceptet.Traditionellt sätt har småhusägare utgjort den typiska målgruppen för småskalig elproduktion,men i och med denna uppsats uppmärksammar författarna fastighetsbranschens roll ispridningen av konceptet.